Vad ska man säga...

Det har varit en otroligt lugn helg för min del. Jag har mest legat i soffan eller sängen. Mer än det har jag inte diekt kunnat göra och även detta har gjort otroligt ont. Men min älskade har varit toppen och hjälpt mig med det mesta. Vet inte vad jag hade gjort om jag inte hade haft honom dessa dagar. Men idag är det inte lika kul att vara ensam !

 

Under dagen igår så kändes det riktigt konstigt i magen och när jag äntligen skulle duscha så gjorde såret vid naveln så otroligt ont att jag ville flyga ur badkaret, men det kan jag inte eftersom jag behövde hjälp upp :) Men efterdet så fick sambon leka doktor eftersom plåstret åkte av och vi skulle sätta på ett nytt. Men jag tyckte att såret såg dåligt ut. Jag vet inte hur jag ska förklara men det såg int ut som det skulle, enligt min mening iaf.

 

Så idag blev det till att ringa tillbaka till danderyd men dom kunde inte hjälpa mig så jag ringde ner till vårdcentralen och fick en tid hos distriktsköterksan som konstaterade att stygnen/såret har spruckit upp. Tack och lov så var det fint gjort om man säger så och inget att oroa sig för och det fanns inga tecken på infektion eller liknande. Men jag fattar inte hur det bara råckar spricka upp lite liksom.

Men nu är jag ordentligt ihop tejpad och omplåstrad iaf och hon har gjort rent det och säger att allt ser bra ut. Men jag ska tillbaka till henne på fredag så ska hon titta pådet igen och lägga om det.

Så nu har jag riktigt ont igen eftersom tejpen sitter åt och hon varit där och pillat... Sedan att hon även kläcker ur sig att jag försöka använda och anstränga magmuskulaturen så LITE som möjligt under några dagar, är för mig ett frågetecken. Hur gör man det liksom?? Fan man använder ju dom musklerna hela tiden, i allt man gör och rör sig. Så denna vecka kommer säkert bli lagom rolig för min del...